”Vi har varit i fjällen. Med vännerna. Och vilket väder –
wow! Min son och jag har andats fjälluft med djupa andetag, lutat oss tillbaka
känt oss väldigt trygga. Med störtkruka och skidglasögon finns det ingen som
kan känna igen oss i backen.
Vi har stannat till i nedfarten lagt upp stavarna på
skidorna för en tillfällig sittplats plockat fram termosen med varm choklad och
prickig korv-mackorna. Och njutit! Satt näsan mot solen och känt hur avlägsna
alla problem är. Min son har slickat av sig sina choklad-mustascher och sedan
fortsatt sin strävsamma kamp med att få skidorna åt rätt håll och lyckas svänga
innan skogen kommer för nära. Det är dagsmeja och går ganska trögt i backarna,
men det är bara bra. Vi vill inte upp i några höga hastigheter.
Vi har tid. Massor av tid. Så mycket tid att jag till och
med hör vårfåglarna sjunga och skvallra om en lycklig framtid. Ett gott slut på
den förfärliga mardröm som socialens nonchalans dragit in oss i.
På kvällarna gör vi upp en lägereld. Ser solens spektakulära
nedgång i rosaröda skimmer och de eldröda gnistorna från brasan som sprakar upp
i skyn. Äter grillad varm korv med bostongurka och ketchup. Drar om oss
renfällen extra hårt då solens sista strålar lämnar oss och lyssnar till
akustisk gitarrmusik. Lever i nuet.
Jag är så glad. Min son och jag fick ett så fint påsklov!”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar