Om oss


Vi är mammor som inte har yttrandefrihet. Vi kan inte berätta vad våra barn eller vi går igenom eftersom vi vill skydda våra barn. Det är jätteviktigt att det kommer fram hur en del kommuner hanterar barnavårdsärenden idag. Vi hade själva önskat att någon berättat innan våra mardrömmar började, men det är inte säkert vi trott på det.

Statistik visar att vårdnadstvister ökat lavinartat i Sverige. I de fall där en mamma hör av sig med sin oro för hur barnet har det hos den andre föräldern till sociala myndigheter, mynnar det allt oftare i rättsliga efterspel. Barnen får en traumatiserad barndom där det händer att de tvingas till en förälder som förgriper sig på dem. Lämnar inte mamman ut barnet, riskerar hon att mista både vårdnad och umgänge. En skrivning som förekommer i vårdnadsutredingar är Lämnar inte mamman ut till obevakat umgänge, rekommenderar socialtjänsten att vårdnad och boende överflyttas till den andre föräldern.
Socialtjänster larmar ofta att de är överbelastade. Vi anser att det är mammorna som har bäst kunskap om sina barn och att myndigheterna ska lyssna på dem. En välfungerande mamma har naturligtvis som önskan att barnet ska ha en god relation till sin pappa – om inte kontakten är skadlig, vill säga.

I Sverige har vi en lång historia där lobbygrupper har arbetat för att pedofili och incest ska legaliseras. Bland annat så samverkade den Pedofila Arbetsgruppen (PAG) öppet med RFSL under 1970-talet. Lobbyverksamhet och utbildningar har även skett i Richard Gardners namn.

2 kommentarer:

  1. Jag har också erfarenhet av det ni skriver om. Tre förlorade barn till en ickefungerande man med myndigheternas "hjälp". För långt för att skriva om här men jag har en blogg där jag skrivit ner min historia.
    Bra att ni skriver om det, ju fler sådana här erfarenheter som kommer fram desto bättre. För barnens skull.

    SvaraRadera
  2. Tack för din kommentar!. Jag vill verkligen rekommendera alla att läsa din blogg "min svarta låda", det är ohyggligt det du tvingas genomlida - inte bara dina barn. Det behövs fler som skriver om det.

    SvaraRadera