Ia Sweger.
Vi har skrivit om PAS-teorin tidigare.
Den har inget stöd i vetenskaplig forskning – ändå så finns det
advokater som hänger sig åt den. Går de på bluffen eller finns
det andra anledningar? Nedan står att läsa att Ia Sweger håller en
föreläsning om PAS på Fakultetskurser.
De personer som kämpar för att barnen
ska få en trygg uppväxt får utstå näthat och förakt. Hur är
detta möjligt? Vad finns det för krafter som styr i samhället? Är
det organiserat? En liten klick sjuka människor som vrider
rättsväsendet upp och ner. För visst måste man instämma i
följande citat:
”Det är inte rimligt att det i
Sverige år 2013 ska finnas företrädare som på fullt allvar låter
en icke evidensbaserad metod bortse från barns berättelser i
brottmål eller vårdnadstvister”.
Vi pratar inte om 1800-talet, barn
tvingas till våldsmän - det händer här och nu. Det är
lätt att tro att det sitter välutbildade personer i våra rätter,
med mål att skipa just rättvisa och att minska lidandet för
barnen. Här är exempel på raka motsatsen ”Papparättsrörelsen för dummies – PAS i praktiken.”
Citat ur en vårdnadsdom
”Misshandelsdomen skulle kunna tyda på att NN är en
våldsam person.”. Med domare som sänker sig så lågt kan
det inte vara några problem alls för Ia Sweger att skicka barnen
rakt i händerna på våldsmannen. Då behöver man inte ha läst en
rad juridik. Det som krävs är en total avsaknad av moral och samvete och ett
stort intresse för pengar.
Här finns fler länkar till de som
bloggar om PAS. Tyvärr är det för närvarande knäpptyst i
gammelmedia om vad som pågår.
Jaha nu förstår jag,Mia!
SvaraRaderaDe någon av dessa förespråkare för PAS har säkert
föreläst i Farsta stadsdelsförvaltning där jag bor och verkar,föreläst för familjeråd och barn ungdom med fler.
En mamma och barn i grannskapet som ska vi säga blivit utsatt för vårdnadstvist som sedan leder till umgänge med pappa och nyinporterade fru ,där barnet far illa på så sett att de slår barnet för minsta lilla ,detta berättar barnet för mamma och förskolepersonal vilket leder till att mamma orosanmäler , utredning startas och i utredningen berättar barnet om misshandeln men social avslutar med allting bra ,bra pappa.
Och efter några veckor får mamman orosanmälan från social, barn,ungdom att hon tydligen behandlar pappan dåligt och att hon försvårar umgänget för pappan.
Socialchef och socialassistent vill genast ha till ett möte med mamma och under mötet ,talar de om för henne att pappa alltid är bra för barnet och att även om det hänt saker tidigare eller om pappan missbrukar är kriminell är pappan bra för barnen och de varnade henne för att anmäla en ytterligare gång .
Är det möjligt att de som ska skydda ,lyssna och tillvara ta barnens bästa helt ser till ena förälderns behov och rättigheter ,något är mycket fel.
Callinia Cold
Det var ett bra uttryck - blivit utsatt för vårdnastvist. Det är ju inget man vill, man har sitt barns bästa för ögonen och en anknytningsförälder vet bättre än någon annan vad som är bäst för barnet. PAS-föresrpåkarna har lyckats hjärntvätta vissa socialarbetare m fl. Och visst är det skönt att höra att det är det bästa för barnet så slipper man samvetskval?
SvaraRaderaVill rekommendera Annika Sundbaum-Melins artiekl som du hittar bl a hos Erik Rodenborg:
http://kiremaj70.blogspot.se/2013/04/vinklad-journalistik-gor-barnen.html
Jag passar också på att citera några kloka rader från artikeln:
"Det borde vara lag på att utredningar om barn som far illa ska göras på annan ort. Det borde vara lag på att alla artiklar och TV-inslag som görs i sådana här frågor ska vara objektiva. Och att barnet aldrig hängs ut. Både de som alltid tror på barn - och de som inte gör det - ska vara representerade. Och varför nyttjar man inte den expertis som finns? En usel förälder är INTE bättre än ingen förälder alls."