Den påhittade PAS-teorin, som är så
absurd så jag personligen inte kan förstå hur någon kan gå på
den. Sätter man sig in i det så ser man den alltid förnekar
övergrepp – det är alltid mamman / barnet som hittar på. Sen
växer den ut svulstlikt och berättar att övergrepp (som ju aldrig
förekommer) minsann inte är skadliga för barn, vidare påstår
den att barn själva tar initiativ till sexuella handlingar.
Med andra ord – PAS-teorin är full
av motsägelser och saknar logik.
Därför blir man så glad – när man
i denna barnens Fimbulvinter läser att en hovrätt tror på
barnet. Endast 3-5% av alla anmälningar om sexuella övergrepp
på barn går vidare till åtal och fällande dom i Sverige. För att
vara övertydlig så blir det inte någon upprättelse för 95-97% av
de barn som utsätts. Tittar man i kommentatorsfältet till artikeln
ser man en intensiv skara som gapar och skriker om rättsskandal.
Något namn känns igen som sexbrottsling och jag känner instinktivt
att straffen är för milda i Sverige. De är snabbt ute igen och kan
fortsätta med destruktiva aktiviteter. Är det verkligen nödvändigt
att låta artikeln kommenteras? Hur känns det för barnet / barnets
anhöriga att läsa den dyngan?
Hur får man folk
att tro på sån smörja som PAS? Man har ett auktoritärt
förhållningssätt och tillåter inte ifrågasättande. Idag utgör
myndigheterna auktoriteter i samhället. Det är viktigt att de ägnar
sig åt att hålla rent från kvasiteorier som PAS, att domstolarna
är en rättskipande myndighet som hjälper de brottsutsatta, ser
till att de får upprättelse. Förövarna ska naturligtvis ges långa
straff, ser man till ett internationellt perspektiv har brotten mot
barn ett lågt straffvärde i Sverige, därför bör straffen ligga i
den övre straffskalan.
Saxat ur Norstedts Juridik, Diesen C,
Diesen E. F (2013, 2:a upplagan) sid 170:
"Misstanken att mödrar, vanligen i
samband med vårdnadstvister, anklagar den f.d. partnern för
sexuella övergrepp mot barnen (t.ex i samband med utövande av
umgängesrätt) har frambringat en kvasiventenskaplig teori som
kallas PAS, parental alienation syndrome. Teorin, som lanserades av
den amerikanske barnpsykiatern Richard Gardner (en anhängare av
pedofili), går ut på att dessa mammor lider av en psykisk defekt
som får dem att till varje pris försöka fjärma barnen från
pappan. Hittills har denna teori knappast förekommit som
försvarslinje i svenska brottmål, däremot i en hel del
vårdnadsmål. Det måste anses som en viktig
renhållningsuppgift för domstolarna att inte tillåta
sakkunnigutlåtanden baserade på PAS, eftersom teorin saknar
vetenskapliga belägg."
Om ett barn blivit utsatt för sexuella övergrepp?
SvaraRaderaVem kan då berätta om detta om inte barnet självt. Mamman som tar del av barnets berättelser anmäler det som barnet berättar om.
Och då börjar helvetet. Som ofta leder till att mamman helt tappar vårdnaden.
Egentligen är det barnet som anmäler med mammas hjälp. Det är ju barnets berättelser som ofta ligger till grund för anmälan. Mamman är ju budbäraren
Om det sen är så att den anklagade enligt Gardners PAS påstår att detta är något som mamman har hittat på och hjärntvättat sitt barn till att berätta och domstolen per automatik anammar PAS så blir det ju i praktiken omöjligt att bevisa att övergrepp förekommit.
Polisens förundersökning läggs ned då det inte går att "bevisa brott".
Barnets berättelse får således noll värde. Barnet blir en ickeperson finns inte i detta sammanhang för det är ju mamman det är fel på enligt PAS.
Skall detta tillåtas fortsätta i våra domstolar så har vi i praktiken avkriminaliserat sexövergrepp på våra barn.
Om omständigheterna i övrigt stämmer in med barnets berättelse så har ju det egentligen inget värde då det är mamman som är den skyldiga.
En riskbedömmning faller som ett korthus då det tas för givet att det är mamman det är fel på.
T o m två stycken familjerättsutredningar, utlåtande från BUP och barnläkare som gjort orosanmälningar och som stöder barnets berättelse på medicinska grunder avfärdas av domstolen i ett känt fall. Även dagispersonal har uttalat ett klart stöd för att flickan talar sanning. Ett barn fyra år kan inte enligt mig berätta sådana saker om det inte är självupplevt.
Denna domstol dömer till ett omfattande umgänge med pappan. PAS PAS.
Så det enda som skulle kunna fälla en förövare är att komma på honom på bar gärning. Gärna filma eller att det finns flera vittnen. För det är ju fortfarande mamman det är fel på enligt PAS. Och hur lätt är det när det gäller pedofiler, i synnerhet någon i nära relation.
På grund av PAS inverkan så fortsätter våra domstolar att döma barnen till fortsatt umgänge med sina förövare, vi ser det hända gång på gång.
Pedofilerna får med rättssystemets hjälp tillgång till sina offer. När barnen blir äldre så kommer problemen för dom, de går in i vuxenlivet ofta väldigt trasiga som människor och det är oftast våra frivilligorganisationer som ställer upp och hjälper dom.
Jag har sett på nära håll hur en mamma brutits ner fullständigt av denna process som startar med att ett barn börjar berätta.
Jag har läst hur mycket som helst om liknande fall.
Jag ser fortfarande hur ett barn lider och måste söka hjälp hos BUP för sina traumatiska upplevelser. Och jag ser att detta får fortsätta utan att mamman kan göra nånting.
Jag ser också hur inblandade advokater, läkare och psykologer desperat för barnet söker efter en möjlighet att förhindra att skadan blir värre.
Men det är ju domstolen som ytterst i sin inkompetens bestämmer. Präglade av PAS.
Detta börjar bli en riktig varböld i rättssystemet.
Sexuella övergrepp mot barn börjar mer och mer avkriminaliseras i Sverige.
Pedofilers drömland har det blivit och det är nog därför det kommer mer och mer rapporter om utsatta barn.
Vill vi ha det så……..??
Jag känner igen exakt det du beskriver. Domstolen verkar göra allt för att hålla liv i långa och plågsamma "vårdnadstvister". Advokater gnuggar sina händer över inkomster som egentligen aldrig skulle funnits om vi hade haft ett barnperspektiv och barnen fått hjälp när de börjar berätta.
SvaraRaderaPedofilerna måste bort från domstolarna och resursen gå till barnomsorg och skola i stället för att läggas på palatsliknande "Rätts"centran.
Politikerna har det yttersta ansvaret.
Gör som vi - ut och demonstrera! :-)