lyser in i vårt fina kök. Häromdagen
droppade det från taket och fåglarna kvittrade precis som om våren
vore här. Min son och jag har goda odlingsmöjligheter och har redan
nu börjat plocka kärnor ur tomater och meloner. Vi lever med en
mycket begränsad budget, men har ett väldigt rikt liv.
Barnen i kvarteret är förstås på
dagis och i skolan om dagarna, men många kommer hem tidigt och
lekparkens gungor och klätterställning brukar då fyllas av
stojande barn.
Min son har lätt för att lära,
skriv- och räkneböcker avverkas i ett högt tempo. Vi har börjat i
dans också, tack vare att någon som känner någon som känner...
Det är slut på isolationen hos en våldsam pappa, min son har en
mycket större frihet nu – trots att vi lever gömda.
En till två gånger i veckan brukar vi
gå och handla. Två kilometer. Ingen bil. Skulle polisen stoppa mig
kan jag ju inte visa upp mitt körkort.
Det har känts väldigt lugnt den
senaste tiden, även att våra bilder finns på allt fler bloggar. Vi
har ändrat hårfärg och frisyrer. I affären tittar min son på
filmer och ibland får han välja någon som vi köper med oss, medan
jag går och handlar mat.
Snart är det vår och jag känner att
vi kan se på framtiden med tillförsikt.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar