Nä – eller?
Jag skulle vilja säga att om det fanns
en pedofillobby i Sverige så får den anses som väldigt
framgångsrik. Eller vad sägs om denne pappa som har rätt till
oövervakat umgänge med sin dotter? Vad har det gjorts för
riskanalys då?
En artikel i utländsk press sammanfattar BO:s
rapport om att socialen ignorerar barnsexbrott, de är förvånansvärt
frånvarande och agerar långsamt. Varför har socialen en sådan
attityd mot de grövsta övergrepp som barn kan utsättas för?
Vi har en lagbok att följa – eller
är det oväsentligt? För förövarna frikänns ändå? Cirka 3-5% av
anmälningarna om sexbrott mot barn går vidare till åtal och
fällande dom. För några år sedan var siffran mycket högre (men
ändå låg). Varför har det blivit svårare att fälla förövare
idag?
På 1970-talet fanns det en
pedofillobby, de agerade öppet med RFSL som bas. Det vore för
barnens bästa om det som trivs i mörkret dras fram i ljuset...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar