Media tar sällan upp de extremt svåra förhållandena som många barn i Sverige idag tvingas växa upp i, förrän barnen är vuxna. Alltså kan detta fortsätta år efter år. Därför är vi särskilt glada över att Tv4 berättar om den - för många osannolika historien - där en fläckfri mamma mister vårdnaden om sin dotter och dottern skickas till pappan.
Pappan är våldsam och tack och lov att det finns fler vuxna omkring som inte blundar, utan anmäler - så hon slipper bo med honom. Tro nu inte att socialen i Västerås backar och förklarar att de har fel, nej! Nu LVU:as dottern istället och hamnar på ett familjehem. SKA VI BEHÖVA BETALA SKATTEPENGAR FÖR SÅNT HÄR?
Varför kunde hon inte ha fått bo kvar hos mamman och styvpappan från första början istället för att bli en bricka i ett spel hos sociala myndigheter som vill ha spänning och mer personal och fler timmar? Som befinner sig i ett maktrus över vad de kan åstadkomma.
Vi har exempel från Göteborg också. En missbrukare som fått vårdnaden orkar inte ta hand om barnet. Ja - då tar vi familjehem varannnan helg... Att barnet har en fantastiskt fin och bra mamma på alla sätt, och som inget annat än vill träffa henne - det struntar de i. Kostnad?
Vi är väldigt glada över att Dylan Farrow har gått ut med sin historia och berättar om sin barndom. Här går det att läsa om hur förövare försvarar sig - känner ni igen någon i er närhet?
Dylan Farrows slutord i senaste tidningsartikeln lyder:
"I hope this is the end of his vicious attacks and of the media campaign by his lawyers and publicists, as he’s promised. I won't let the truth be buried and I won't be silenced."
Och vi vet att det finns mammor som vågar stå upp och prata och skrika öppet om övergreppen som deras barn tvingas utstå. Det är vi väldigt glada över!
