Den påhittade PAS-teorin, som är så
absurd så jag personligen inte kan förstå hur någon kan gå på
den. Sätter man sig in i det så ser man den alltid förnekar
övergrepp – det är alltid mamman / barnet som hittar på. Sen
växer den ut svulstlikt och berättar att övergrepp (som ju aldrig
förekommer...) minsann inte är skadliga för barn, vidare påstår
den att barn själva tar initiativ till sexuella handlingar.
Med andra ord – PAS-teorin är full
av motsägelser och saknar logik.
Därför blir man så glad – när man
i denna barnens Fimbulvinter läser att en hovrätt tror påbarnet. Endast 3-5% av alla anmälningar om sexuella övergrepp
på barn går vidare till åtal och fällande dom i Sverige. För att
vara övertydlig så blir det inte någon upprättelse för 95-97% av
de barn som utsätts.
The Lucifer Effect. Hur får man folk
att tro på sån smörja som PAS? Man har ett auktoritärt
förhållningssätt och tillåter inte ifrågasättande. Idag utgör
myndigheterna auktoriteter i samhället. Det är vikigt att de ägnar
sig åt att hålla rent från kvasiteorier som PAS, att domstolarna
är en rättskipande myndighet som hjälper de brottsutsatta, ser
till att de får upprättelse. Förövarna ska naturligtvis ges långa
straff, ser man till ett internationellt perspektiv har brotten mot
barn ett lågt straffvärde i Sverige, därför bör straffen ligga i
den övre straffskalan.
Saxat ur Norstedts Juridik, Diesen C,
Diesen E. F (2013, 2:a upplagan) sid 170:
Misstanken att mödrar, vanligen i
samband med vårdnadstvister, anklagar den f.d. partnern för
sexuella övergrepp mot barnen (t.ex i samband med utövande av
umgängesrätt) har frambringat en kvasiventenskaplig teori som
kallas PAS, parental alienation syndrome. Teorin, som lanserades av
den amerikanske barnpsykiatern Richard Gardner (en anhängare av
pedofili), går ut på att dessa mammor lider av en psykisk defekt
som får dem att till varje pris försöka fjärma barnen från
pappan. Hittills har denna teori knappast förekommit som
försvarslinje i svenska brottmål, däremot i en hel del
vårdnadsmål. Det måste anses som en viktig
renhållningsuppgift för domstolarna att inte tillåta
sakkunnigutlåtanden baserade på PAS, eftersom teorin saknar
vetenskapliga belägg.